[…] Om riksdagen godkänner DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, vilket väntas ske den 18 juni, kommer det att finnas amerikanska baser som suveränt förfogar över svenska markområden och där lagrar vapen och annan krigsutrustning och hyser väpnade trupper. Givetvis kan USA använda dessa baser som uppmarschområden för krigshandlingar mot fiender utanför Sverige – vad skulle de annars ha dem till?

Natoländer diskuterar att flytta militär personal in i Ukraina, enligt nya uppgifter. Syftet uppges vara att korta underhållsvägarna och frigöra ukrainska soldater till fronten. ”Kan redan finnas Natopersonal där som vi inte hört om”, säger krigsanalytiker. […]

Amerikanska källor uppger nu till New York Times att diskussioner förs om att Natopersonal skulle kliva över gränsen och effektivisera logistik i riktning mot fronten och kunna hjälpa till med truppträning på plats i stället för i närliggande länder som Tyskland och Polen. […]

Idén att soldater från Väst skulle korsa gränsen in i Ukraina väcktes av Frankrikes president Emmanuel Macron. Han följde upp sitt uttalande med att det kan bli fallet om Ryssland gör ett stort genombrott i kriget och Ukraina sänder en förfrågan.

Den senaste tidens ryska framryckningar i Charkiv och spekulationer om att Kreml ämnar öppna upp en ny front i regionen Sumy, belägen mellan Charkiv och huvudstaden Kiev, innan nya amerikanska vapen når fram i sommar har ökat oron.

– Men vi ska inte se framför oss att till exempel belgare och finnar slåss under en tysk general i östra Ukraina. Det här handlar om avlastning. Det kan också redan finnas Natopersonal på plats som vi inte hört något om, säger Magnus Christiansson. Läs artikel

[…] Är vi redo att i en förändrad allians åta oss att köpa en stor mängd vapen varje år och låta isländska ungdomar tränas och skickas till slagfältet för att försvara andra länder. Vill vi till exempel skicka isländska soldater för att bekämpa den ryska armén? Litar inte den isländska regeringen på sig själv att under några omständigheter tala för fred i världen? Kommer vi att bli säkrare med militarisering och direkt deltagande i krig. Vill vi skicka trupper till andra kontinenter där Nato anser att dess säkerhetsintressen är hotade? NATO öppnar till exempel ett kontor i Tokyo. […]

Jag har själv alltid trott att Island borde vara med i Nato. Men tiderna har förändrats och Nato har förändrats, och detta kräver en omvärdering av situationen, särskilt om det inte är möjligt att undvika enorma utgifter för inköp av vapen och drift av en militär styrka på Island och deltagande i krig på främmande mark på grund av åtaganden att en attack mot ett land kommer att se en attack mot dem alla (så kallad artikel 5-garanti). Island gick med i Nato som en icke-militär nation, men det ansågs viktigt för säkerheten i Europa och Nordamerika att landet gick med i Nato på grund av dess läge. Om alla antaganden ändras nu, kräver det att hela frågan omprövas. Läs artikel

[…] Man behöver inte särskilt livlig fantasi för att föreställa sig vad som kan hända i ett samhälle där regeringen snabbt kan fatta egna beslut utan stöd från riksdagen och med minimal insyn. När Hitler tog makten i Tyskland skedde det just genom ett beslut om att regeringen skulle kunna stifta nya lagar utan riksdagens eller presidentens godkännande och trots att de var i strid med konstitutionen.

Just därför är det väldigtallvarligt att en statlig utredning nu föreslår att regeringen själv ska kunna bestämma om de ska ta över riksdagens lagstiftande makt ”i händelse av en allvarlig kris i fredstid”. Att införa så kallade undantagstillstånd har varit möjligt även tidigare. Det som är nytt med det här, om det går igenom, är alltså att regeringen själva ska ha makten att besluta om både när och hur undantagstillstånd ska införas.

Vad är då ”en allvarlig kris”? Det specificeras inte mer än att det som Europakonventionen definierar som fredstida kris som skulle kunna motivera undantagstillstånd – nämligen att ”ett allmänt nödläge som hotar nationens existens” föreligger – bara ”i viss mån” ringar in vad det skulle kunna handla om. Läs artikel

Headlines out of Ukraine in recent weeks have been grim. Military officers on the front lines say that the situation in the country’s east is approaching “critical.” The country is facing a serious manpower and weapons shortage. The Russian offensive is reportedly accelerating. Privately, Biden administration officials are wondering whether — even with the latest tranche of U.S. aid secured — Ukraine will be able to win this war.

Listening to Secretary of State Antony Blinken’s speech this week in Kyiv, however, none of this reality was apparent. The tone of Blinken’s speech was optimistic — he referred to the war as a “strategic failure” for Moscow and a “strategic success” for Kyiv. He maintained that Ukraine would win the war and eventually join NATO as a thriving democracy with an economy rebuilt from seized Russian assets.

“All of these measures – Ukraine’s increased integration with, and support from, NATO; a growing network of security agreements with individual countries; a booming defense industrial base – all of these will ensure that the moment conditions are met and Allies agree, Ukraine’s invitation and accession to the Alliance will be swift and smooth,” Blinken said. “These measures will also ensure that if Russia is ever serious about negotiating a truly just and lasting peace with Ukraine, your military prowess will be formidable, your hand strong, your path to Europe and NATO secure.”

As the journalist Leonid Ragozin noted on X, “None of that is on the cards at the moment as the devastated and depopulated country is struggling to prevent a collapse on the frontline.”[…]

During his visit, Blinken also indicated that Washington was open to Ukraine using U.S. weapons to hit targets inside Russia. ”We’ve not enabled or encouraged strikes outside of Ukraine, but ultimately, Ukraine has to make decisions for itself about how it’s going to conduct this war,” he said. Until now, the Biden administration has reportedly told Ukraine not to strike inside Russia, which has been a point of tension between Washington and Kyiv. Läs artikel

Sverige tog i förra veckan ännu ett steg mot ett närmare militärt samarbete med USA. I onsdags lämnade regeringen sitt förslag om försvarsavtal mellan Sverige och USA till riksdagen. Det så kallade DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, är dock redan underskrivet. Det skedde i december, av de båda ländernas försvarsministrar Pål Jonson och Lloyd Austin. Men avtalet måste godkännas i riksdagen innan det kan träda i kraft. En av dem som höjt sin röst mot avtalet är författaren Jan Guillou, som även är kolumnist i Aftonbladet. Se intervjun

In a key passage in his recent Sorbonne speech, French President Emmanuel Macron insisted that Russia must absolutely not win its war of aggression against Ukraine. To meet the threat posed by Russian President Vladimir Putin’s nuclear weapons, he argued that Europe needed its own nuclear defenses. And on that front, he said, France could play a vital role. […]

France, meanwhile, has more nuclear weapons than the U.K., with most of its warheads deployed in its Le Triomphant-class submarines, and others on carrier or land-based aircraft. However, France has never “declared” or “assigned” its nuclear weapons to NATO. French nuclear weapons are there to defend France alone, and until recently, French governments never pretended otherwise.

To really understand what Macron was getting at in his Sorbonne speech, though, we must recall his Elysée speech from 2020, where he mentioned the use of French nuclear weapons. In that statement, Macron implied France might use them to defend European allies. […]

Without the U.S., Europe would simply have no in-kind response to Russia’s use of tactical nuclear weapons. And despite having a larger nuclear arsenal than the U.K., this would be the main factor that would militate against France launching a nuclear strike on Russia in defense of allies. Russia simply wouldn’t believe France would launch nuclear strikes against its cities in response to tactical nuclear strikes by Russia on, say, military bases in the Baltics.

The nuclear umbrellas of France and Britain are real enough — but the truth is, they’re only wide enough to cover France and the U.K. Läs artikel

Sven Hirdman intervjuas i Folkrättspodden om bristen på debatt om DCA-avtalet.

”Förändrar hela säkerhetspolitiken som Sverige fört sedan Karl IV Johans tid”.

Avtalet är tillkommet på initiativ av USA och är en förberedelse för en möjlig framtida konfrontation mellan USA och Ryssland.

Lyssna på intervjun.

Micheál Martin has again insisted Ireland is not joining Nato, and denied a recently-signed partnership agreement with it is “an erosion of our neutrality”.

Instead, he said Ireland needs help from a variety of different bodies to not only protect itself but to help carry out international peace-keeping duties.

Minister Szijjártó said NATO had begun to “blur its own red lines” that said the alliance was not a party to the war in Ukraine and that everything possible had to be done to prevent a direct confrontation with Russia.

Sverige kommer att fortsätta stötta Ukraina så länge det behövs, inte minst eftersom det i förlängningen är en investering i vår egen säkerhet.

Det sade försvarsminister Pål Jonson vid en träff med riksdagsjournalisterna på tisdagen. Han svarade på en fråga om ett uttalande från Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, om att ”det finns en övre gräns” för stödet. Åkesson har senare sagt att SD står ”fullt ut” bakom Sveriges stöd till Ukraina.

Pål Jonson sade att han inte utesluter att Sverige kommer att skicka stridsplanet JAS Gripen till Ukraina, men att det måste samordnas med 15 andra länder. Det är inget beslut Sverige kan ta själva eftersom planet innehåller komponenter från andra länder.[…]

Beträffande kärnvapen betonade Jonson att DCA-avtalet med USA ”tydligt bygger på svenskt samtycke” och att ”ingen kan tvinga oss att ta in kärnvapen i landet”.

På en fråga om vad som är den största utmaningen för Sverige när det gäller att uppfylla Natos krav nämnde han logistik och underhåll, exempelvis vägar och hamnar, ”den strategiska rörligheten”. Mest brådskande tycker han är transportförmågan.

Pål Jonson sade vidare att Sverige i dag har problem med att ”uthålligt bedriva krig” och konstaterade att det kan ta tid för allierade att komma till undsättning.

Beträffande värnplikten sade han att det oroar honom speciellt att många unga tjejer uppger att de lider av psykisk ohälsa och därför inte kan göra värnplikten. Läs artikel